Industri i Sverige

Under 1850-1914 förändrades övergången från det så kallade jordbrukssamhället till ett industrisamhälle, men det tog längre tid än vad det gjorde i Storbritannien. Inte förrän 1870 när Sverige kommit igång med industrialiseringen första skede, hade jordbrukssamhället fortfarande 70 procent av Sveriges sysselsättning ända fram till 1870-talet. Här hemma var det järn- och trävaruindustriernas framgång. Järnvägsnät och handelsflottan började utökas, men även textil- och verkstadsindustrierna utvecklades i Sverige omkring 1870, samtidigt som andelen av verksamma jordbruk minskade. Nu började även utvandringen till Amerika, folk lämnade sina hus och gårdar för att börja om i ”Det nya landet”, där alla skulle ha bra förutsättningar att tjäna pengar. Industrialiseringen hade i början av 1900-talet kommit så pass långt att handelns och industrins andel gällande ekonomin nu var lika stor som det jordbruken och dess bihanteringar var. Nu var Sverige ett så kallat blandat samhälle, både jordbruk- och industrisamhälle.

Lågkonjunktur

Under första världskriget blev industrins framväxt tillfälligt avbruten, och efter kriget råkade Sverige olyckligtvis ut för två lågkonjunkturer, det var under åren 1921-1922 och 1929-1933. Även om det nu var svag ekonomisk utveckling så växte ändå industrin fort fram. Helt plötsligt började sysselsättningen, och produktionen att öka, medan andra branscher försvagades. Nya produkter dök upp, priserna pressades, det uppfanns produktionstekniker, och världsmarknadens länder blev fler. Det var alltså typiskt med krav på mångsidighet, integration och utveckling under 1920-talet. Under den stora depressionen som varade under åren 1929-1933 blev alla länder som var verksamma på världsmarknaden drabbade. Som tur av blev inte industrin här hemma lika svårt drabbat som i flera andra länder, i Sverige präglades istället 1930-krisen av produktionsmetoder som var kostnadsreducerande. Detta ledde till att Sverige återhämtade sig fort när det ekonomiska läget ändrades, och detta tack vare det goda samarbetet mellan arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna.

Här hemma växte många nya småföretag fram när konjunkturen blev bättre. Storföretagen började specialisera sig, konsumtionsvanorna förändrades i och med att befolkningen blev större i industristäderna, bilar började utvecklas och även elektrifieringen.